Visst kan det vara trivsamt att pyssla i stallet, men tiden det tar att skyffla träck och bära fram hö och havre till en enda häst motsvarar 80 kronor om dagen för en anställd på lantarbetarlön.
Det blir 30 000 om året och väldigt mycket arbetstid som används till slitsamt kroppsarbete i stället för till företagsutveckling och förädling av hästarna.

Agronom Anna Wallertz på TM Grandin Construction & Trading tycker att hästnäringen borde hämta mer teknik från lantbruket, men branschens tradition med billig arbetskraft och mansdominans gör att utvecklingen går trögt.

Svårt att ändra
- Hästflickorna vet inte om att det finns tekniska lösningar. "Oh, finns det här, vad skönt!", säger de när man berättar. Men traditionen med mycket manuellt arbete lever kvar ända sedan kavalleritiden och är svår att ändra på. Dessutom är maskiner och redskap ofta byggda för män och passar inte riktigt kvinnor, som har mindre räckvidd, säger Anna Wallertz.

Tillsammans med agronom Margareta Bendroth på Hushållningssällskapet Sjuhärad har hon skrivit rapporten Mekanisering av häststallar - inventering och förslag på nya lösningar.
Projektet har genomförts inom Jordbruksverkets satsning Livskraftigt Hästföretagande.

Investeringar lönar sig
Rapporten visar att det kostar nästan en halv miljon kronor mer i arbetstid att driva ett stall med 20 hästar om man använder skottkärra och hinkar i stället för automatiska fodervagnar och djupströbäddar.
Det gör att de flesta investeringar betalar sig inom ett år.

Anna Wallertz tycker att de som jobbar med befintliga stallar bör fokusera få bort vingel med skottkärra på plankor och i stället tippa gödsel direkt på platta eller i grop.
De som bygger nytt bör satsa på någon form av skraputgödsling, fodertruckar med foderbord och kraftfoderautomater som fylls på direkt från silo.

Visst kan det vara trivsamt att pyssla i stallet, men tiden det tar att skyffla träck och bära fram hö och havre till en enda häst motsvarar 80 kronor om dagen för en anställd på lantarbetarlön.
Det blir 30 000 om året och väldigt mycket arbetstid som används till slitsamt kroppsarbete i stället för till företagsutveckling och förädling av hästarna.

Agronom Anna Wallertz på TM Grandin Construction & Trading tycker att hästnäringen borde hämta mer teknik från lantbruket, men branschens tradition med billig arbetskraft och mansdominans gör att utvecklingen går trögt.

Svårt att ändra
- Hästflickorna vet inte om att det finns tekniska lösningar. "Oh, finns det här, vad skönt!", säger de när man berättar. Men traditionen med mycket manuellt arbete lever kvar ända sedan kavalleritiden och är svår att ändra på. Dessutom är maskiner och redskap ofta byggda för män och passar inte riktigt kvinnor, som har mindre räckvidd, säger Anna Wallertz.

Tillsammans med agronom Margareta Bendroth på Hushållningssällskapet Sjuhärad har hon skrivit rapporten Mekanisering av häststallar - inventering och förslag på nya lösningar.
Projektet har genomförts inom Jordbruksverkets satsning Livskraftigt Hästföretagande.

Investeringar lönar sig
Rapporten visar att det kostar nästan en halv miljon kronor mer i arbetstid att driva ett stall med 20 hästar om man använder skottkärra och hinkar i stället för automatiska fodervagnar och djupströbäddar.
Det gör att de flesta investeringar betalar sig inom ett år.

Anna Wallertz tycker att de som jobbar med befintliga stallar bör fokusera få bort vingel med skottkärra på plankor och i stället tippa gödsel direkt på platta eller i grop.
De som bygger nytt bör satsa på någon form av skraputgödsling, fodertruckar med foderbord och kraftfoderautomater som fylls på direkt från silo.

Visst kan det vara trivsamt att pyssla i stallet, men tiden det tar att skyffla träck och bära fram hö och havre till en enda häst motsvarar 80 kronor om dagen för en anställd på lantarbetarlön.
Det blir 30 000 om året och väldigt mycket arbetstid som används till slitsamt kroppsarbete i stället för till företagsutveckling och förädling av hästarna.

Agronom Anna Wallertz på TM Grandin Construction & Trading tycker att hästnäringen borde hämta mer teknik från lantbruket, men branschens tradition med billig arbetskraft och mansdominans gör att utvecklingen går trögt.

Svårt att ändra
- Hästflickorna vet inte om att det finns tekniska lösningar. "Oh, finns det här, vad skönt!", säger de när man berättar. Men traditionen med mycket manuellt arbete lever kvar ända sedan kavalleritiden och är svår att ändra på. Dessutom är maskiner och redskap ofta byggda för män och passar inte riktigt kvinnor, som har mindre räckvidd, säger Anna Wallertz.

Tillsammans med agronom Margareta Bendroth på Hushållningssällskapet Sjuhärad har hon skrivit rapporten Mekanisering av häststallar - inventering och förslag på nya lösningar.
Projektet har genomförts inom Jordbruksverkets satsning Livskraftigt Hästföretagande.

Investeringar lönar sig
Rapporten visar att det kostar nästan en halv miljon kronor mer i arbetstid att driva ett stall med 20 hästar om man använder skottkärra och hinkar i stället för automatiska fodervagnar och djupströbäddar.
Det gör att de flesta investeringar betalar sig inom ett år.

Anna Wallertz tycker att de som jobbar med befintliga stallar bör fokusera få bort vingel med skottkärra på plankor och i stället tippa gödsel direkt på platta eller i grop.
De som bygger nytt bör satsa på någon form av skraputgödsling, fodertruckar med foderbord och kraftfoderautomater som fylls på direkt från silo.

Källa ATL.se

Nyheter